Rökning

RÖKNING

Lungcancer var en ovanlig sjukdom på artonhundratalet. Efter att cigarettrökningen ökat i samband med världskrigen så ökade dock lungcancerinsjuknandet mycket kraftigt hos män och senare under nittonhundratalet även hos kvinnor. Följden är att lungcancer nu är den cancersjukdom, som dödar flest människor i världen, ca 1.3 miljoner årligen.

Det finns andra ämnen, som kan ge lungcancer: asbest, vissa tungmetaller som kobolt och krom och även radioaktiva gaser, främst radon.

NIKOTINETS EFFEKTER

När en person inandas cigarettrök absorberas nikotin från röken snabbt i blodet och påverkar hjärnan inom 7 sekunder. I hjärnan aktiverar nikotinet samma belöningssystem som kokain och amfetamin, men inte i lika hög grad. Nikotinets påverkan på belöningssystemet anses vara orsaken till upplevelsen av välbehag, och på lång sikt ansvarigt för det beroende som utvecklas. Nikotinet ger även en ökad alerthet och förbättrad mental kapacitet.

Det kardio-vaskulära systemet påverkas med ökad puls och ökat blodtryck samt minskat blodflöde till hjärtmuskeln. Utsöndringen av hormonet adrenalin stimuleras, vilket ytterligare stimulerar nervsystemet och ger den ”kick” som rökaren upplever. Även utsöndringen av det smärtinhiberande hormonet beta-endorfin ökar.

En nikotinberoende person upplever abstinens i frånvaron av nikotin. Symptomen inkluderar oro, lättretlighet, depression, koncentrationssvårigheter, ökad aptit och begär efter nikotin. De flesta av dessa symptom försvinner inom 3-4 veckor, förutom ökad aptit och nikotinbegär som kan hålla i sig i månader.

RISKER MED RÖKNING

Förutom nikotin innehåller tobaksrök fler än 4000 substanser. Man vet att minst 60 av dessa orsakar cancer. Tobaksröken, som bla innehåller varm formaldehyd, fräter på det tunna, skyddande slemlager, som normalt finns i luftvägarna och som normalt fångar upp mycket av de skadliga ämnen, som kan finnas i inandningsluften. Det här slemmet drivs normalt uppåt i luftvägarna av små flimmerhår på cellerna, som sitter där, för att sedan kunna hostas ut. Men också flimmerhårscellerna skadas och effekten är de skadliga ämnena tas upp i mycket högre grad.

De skadliga ämena är framförallt sk benspyrener och andra kemiska substanser med stor förmåga att bindas till och förändra kromosomerna i cellerna.

Rökning är starkt förknippat med hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och slaganfall med förlamingar och med lungsjukdomarna emfysem och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), som bägge ger försämrad förmåga att andas. Ryggbesvär, hudförändingar och nedsatt luktsinne är också knutet till rökning.

Rökning är den absolut vanligaste orsaken till lungcancer och orsakar även cancer i munhåla och svalg, struphuvud-stämband, matstrupe, bukspottkörtel, urinblåsa, bukspottkörtel och livmoderhals liksom viss form av leukemi. Även andra cancerformer är mer eller mindre förknippade med rökning.

Hos kvinnor minskar fertiliteten vid rökning och gravida kvinnor som röker löper en större risk för att få dödfödda eller för tidigt födda barn. Barn till rökande mödrar utvecklar oftare beteendestörningar.

Det är alltså framförallt rökgasernas innehåll av kemiskt reaktiva ämnen, som är farligt och inte nikotinet som är det riktigt farliga. All slags nikotin, som inte röks, tuggummi, plåster och snus är mycket mindre farligt än rökt tobak. En klar indikation på detta är att förekomsten av lungcancer hos svenska män är bland de lägsta i världen medan deras tobakskonsumtionen är ungefär lika stor som genomsnittet i EU. Hur kan man förklara detta? Jo, den rimligaste förklaringen är att svenska män röker mycket mindre än genomsnittet i EU och konsumerar resten som snus. Svenska kvinnor däremot snusar inte mycket och förekomsten av lungcancer hos dem ligger nära EU´s genomsnitt.

Borde man rekommendera snusning istället? Ur folkhälsosynpunkt är det knappast särskilt lyckat eftersom snusning för många, främst pojkar och unga män är inkörsporten till nikotinberoende och rökning. Dock är det en klar hälsovinst ur cancersynpunkt att snusa istället för att röka, men då skall det vara istället för!

Cigarr- och piprökare samt snus- och tuggtobaksanvändare utvecklar också ett nikotinberoende. Även om cigarr- och piprökare har lägre dödstal än cigarettrökare, löper de ändå en ökad risk att utveckla olika former av cancer.

Man räknar med att ca 8 000 – 10 000 personer årligen dör i förtid av rökning i Sverige och ca 1,3 miljoner i hela världen; så det är mycket viktigt för tobaksodlare samt producenter och distributörer av cigaretter att nya rökare rekryteras för att ersätta de som faller ifrån. Yngre människor är bättre att rekrytera eftersom de lättare blir beroende och hinner röka mer innan de dör.

ATT SLUTA RÖKA

Det lömska med rökning är att den som börjar röka inte tycker sig märka något av nackdelarna under de första åren och att när de väl märker problemen, så kan beroendet ha blivit så starkt, att de inte kan sluta röka. Det finns människor, som fått hjärtinfarkt, lungcancer eller hotas av benamputation på grund av sina rökningsorsakade blodkärlsskador, som ändå inte kan sluta röka. Så beroendet kan bli mycket, mycket starkt.

Men de flesta rökare kan sluta röka, om de blir tillräckligt motiverade. När man slutar röka, så minskar riskerna gradvis, olika för olika sjukdomar. När det gäller risken för lungcancer så minskar risken avsevärt inom några år, även om den, för tidigare storrökare, aldrig kommer ner riktigt i aldrig-rökarens nivå. Tom när det gäller personer som opererats för lungcancer, så har det visat sig att det förbättrar överlevnaden om de slutar röka.

Hur slutar man röka? Det viktigaste är att definitivt bestämma sig för att man vill sluta! Vill man tillräckligt starkt, så går det för nästan alla. Hjälp går att få från rökavvänjningsgrupper (se tex länken VISIR), och nikotinersättningsmedel i form av plåster eller tuggummin är ofta till hjälp. Det har också kommit ett nytt medel, som minskar nikotinsuget. Medlet, Zyban, skrivs ut på recept, så för att få tillgång till detta måste Du söka Din läkare.

Länkar till sidor med tips om hur man slutar finns i avsnittet Länkar.

PRODUKTION OCH DISTRIBUTION

Tobak framställs från bladen av olika Nicotiana-arter som torkas och prepareras för att få den eftersökta smaken. Tobaken infördes till Europa i början av 1500-talet och togs i bruk i Sverige i början av 1600-talet.

Tobak

Idag är rökning en global företeelse och tobakshanteringen omsätter enorma summor. Genom framgångsrik lobbyverksamhet har de stora tobaksbolagen uppnått stort inflytande. Dessa bolag har länge haft som policy att förneka all koppling mellan rökning och ohälsa, och först på senare tid har de backat från den ståndpunkten.

Det största tobaksbolaget är Philip Morris med 17 procent av världsmarknaden och 50 procent av den amerikanska marknaden. Vinstern lilgger på cirka 20 miljarder kronor.

I Sverige är det dominerande tobaksbolaget österrikiska Austria Tabak med ca 42% av marknaden och en omsättning på 1,1 miljard år 2000. Distributionen i Sverige sköts av Swedish Match.

I Västeuropa, USA och Japan har försäljningen av cigaretter minskat på senare år. Men det man förlorar på karusellen får man ta igen på gungorna, och de stora tobaksbolagen investerar kraftigt i Österupa och Kina.

Förutom nikotin innehåller tobaksrök fler än 4000 substanser.