Utredning, värt att veta

UTREDNING – VÄRT ATT VETA

I samband med att lungcancer konstaterats sker en noggrann utredning, för att säkerställa att patienten ges bästa möjliga vård.

Om en person upplever symptom på lungcancer är det viktigt att han / hon tidigt uppsöker läkare för en undersökning. Prognosen förbättras ju snabbare cancern upptäcks och kan behandlas.

SYMPTOM

Symptom på lungcancer är ofta hosta eller att tidigare hosta (som ju många rökare har) ändrar karaktär eller upprepade lunginflammationer, blod i upphostningar, smärta i bröstkorgen eller andnöd. Ibland kan det vara mer ospecifika symptom som ökad trötthet och viktminskning eller symptom på att tumören spritt sig. I tabellen nedan redovisas några vanliga symptom.

  • En icke-övergående hosta (vanligaste symptom)
  • Smärtor i bröstet
  • Viktminskning och tappad aptit
  • Blod- eller rostfärgad saliv
  • Andfåddhet
  • Feber av okänd orsak
  • Återkommande infektioner som bronkit och lunginflammation

Symptomen varierar och förekommer inte alltid i tidiga stadier av lungcancer. När symptomen kommer är tumören ofta i ett avancerat stadium.

UNDERSÖKNING

Hos en patient med symptom från lungorna börjar undersökningen oftast med en lungröntgen. Om det då syns någon förändring, som ser misstänkt ut för att vara en tumör, så måste man få någon form av cellprov från förändringen. Det görs oftast genom bronkoskopi-undersökning.

Vid bronkoskopi lokalbedövar man i näshålan och andningsvägarna och sticker ner en tunn slang, ett bronkoskop, genom vilket man med fiberoptik kan se ner i luftstrupe och bronker. Om läkaren, oftast en lungläkare, ser något tumörmisstänkt så tar han ett litet vävnadsprov från förändringen. Det går också att suga upp slem med celler i från luftvägarna. Provet skickas sedan till en annan läkare, en patolog, som undersöker materialet i mikroskop efter lämpliga färgningar av cellerna. Om tumören sitter så till att det inte går att nå den via bronkoskop så kan det ofta vara möjligt att få ett cellprov från den genom att sticka in en tunn nål utifrån genom bröstkorgsväggen och ta ett prov den vägen.

Eftersom det finns godartade tumörer, som kan uppstå i lungorna och andra sjukdomar, som ibland kan likna cancer på röntgenbilder, t ex vissa infektioner så är det nödvändigt med ett cellprov.

TYPER AV LUNGCANCER

Det finns olika typer av lungcancer. De vanligaste är skivepitelcancer, (som uppstår i skivepitelet i själva slemhinnan i luftvägarna), adenocarcinom (som uppstår i körtelceller längre ut i lungorna, storcellig lungcancer och småcellig lungcancer. Den småcelliga lungcancern skiljer sig från de andra typerna genom att tillväxa och sprida sig fortast men också vara speciellt känslig för cytostatika och strålbehandling. Där är behandlingen i första hand just cytostatikabehandling. Det är därför viktigt att veta inte bara om det är lungcancer utan också vilken typ av lungcancer.

Av behandlingsskäl görs en indelning i småcellig och icke-småcellig lungcancer. Dessa har olika prognos och kräver olika typer av behandling.

Småcellig lungcancer har ofta spritt sig vid tidpunkten för diagnos, och behandlingen är då begränsad till strålbehandling / kemoterapi. Ofta en snabbare tillväxt och sprider sig tidigare till andra delar av kroppen. Är generellt mer mottaglig för behandling, och behandling kan ha betydande effekt trots mycket uttalade symtom.

Icke småcellig lungcancer är mindre ofta spridd vid diagnos, vilket då möjliggör kirurgiska ingrepp.

Icke småcellig lungcancer delas in i följande undergrupper:

  • Adenocarcinom
  • Skivepitelcancer
  • Storcellig lungcancer

RÖKNING OCH MILJÖ

Rökning är associerat med i huvudsak småcellig lungcancer, adenocarcinom samt skivepitelcancer. Fördelningen mellan cancertyper är förutom rökvanor beroende av kön. Kvinnor och rökare drabbas oftare av adenocarcinom. 90% av alla lungcancerdiagnoser är kopplade till rökning. Rökning är den enskilt överväldigande största riskfaktorn för lungcancer.

Miljömässig påverkan sätts i samband med utveckling av vissa histopatologiska cancertyper. Exempelvis visar undersökningar att exponering för mineral- och metalldamm har ett samband med utveckling av både småcellig lungcancer och skivepitelcancer. Det finns även skillnader mellan olika etniska grupper.

ÖVRIG INFORMATION

En annan typ av information, som läkaren måste ha för att kunna föreslå bästa behandling är hur stor tumören är, hur den sitter i förhållande till stora blodkärl, luftvägar och andra organ och slutligen om cancern har spritt sig till lymfkörtlar eller till andra delar av kroppen. Detta ser undersöker man oftast bäst genom datortomografi (skiktröntgen).

För att se om det finns spridning till lymfkörtlar i området mellan lungorna kan det ibland också vara viktigt att göra en mediastinoskopi. Vid den undersökningen som görs i narkos tittar man med ett tunt rör in i bröstkorgen och tar cellprov från lymfkörtlar.

Det är också viktigt hur patienten mår, eftersom det också påverkar behandlingen. Ibland kan undersökningarna dra ut på tiden och det kan vara mycket påfrestande för patienten, som väntar på besked om diagnos och om vad som skall göras. Varför tar det sån tid när det gäller en del patienter? Svaret är framförallt att det är väntetider för en hel del undersökningar och att det inte är ovanligt att vissa undersökningar misslyckas, kanske framförallt när det gäller att få bedömbara cellprover från tumören.

Svaret är framförallt att det är väntetider för en hel del undersökningar och att det inte är ovanligt att vissa undersökningar misslyckas, kanske framförallt när det gäller att få bedömbara cellprover från tumören.

Hos en patient med symptom från lungorna börjar undersökningen oftast med en lungröntgen.