Rökning

Tobaksrökningen globalt dödar fler än 7 miljoner människor varje år och passiv rökning svarar för åtminstone 600 000 dödsfall/år (www.tobaksfakta.se). Nära 80 % av världens mer än 1 miljard rökare bor i låg- eller medelinkomstländer där bördan av tobaksrelaterad sjukdom och död är störst (rapport WHO).

Tobak hotar hållbar utveckling

Det finns ett starkt samband mellan tobaksproduktion och konsumtion å ena sidan och å andra sidan fattigdom, barnarbete, sjukdom och miljöförstöring.

Vi har en stark motkraft i tobaksindustrin som vet vad de säljer

Tobak innehåller nikotin och nikotinets viktigaste egenskap är att det framkallar beroende. Det anses framför allt hänga ihop med att det binds till receptorer i hjärnan och ger signal till produktion av dopamin och andra signalsubstanser i hjärnans belöningssystem – det är så ”nikotinkicken” uppstår.  Nikotin, kokain, amfetamin och heroin anses utöva sin effekt genom att binda sig till samma receptorer i hjärnan. (Tobaksfakta).

Många sjukdomar har ett samband med rökning

Det finns ett klart samband mellan rökning och flera olika cancerformer som lungcancer, cancer i munnen, strupen, matstrupen, bukspottkörteln, urinblåsan och livmoderhalsen.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), sjukdomar i hjärta och kärl till exempel kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke, tandlossning, kroniska svalgbesvär, impotens, dålig andedräkt, benskörhet, nedsatt kondition är andra exempel på tillstånd som också har ett klart samband med rökning.

Rökning ökar även risken att drabbas av komplikationer i samband med kirurgiska ingrepp.

Tobaksrökningär den viktigaste orsaken till lungcancer.

Bland patienter med lungcancer har cirka 10 % av männen och 15 % av kvinnorna aldrig rökt. Aldrig rökare är vanligare bland yngre patienter (<40 år) med lungcancer.

85-90% av alla som drabbas av lungcancer är eller har varit rökare. Rökare löper en ökad risk att drabbas av alla de vanligaste typerna av lungcancer. Särskilt starkt är sambandet för skivepitelcancer och småcellig lungcancer. Flest aldrig-rökare återfinns i gruppen med adenocarcinom.

Lungcancer orsakas av förbränningsprodukter i tobaksröken. I röken har man identifierat cirka 7000 olika kemiska ämnen där bland andra exempelvis benspyrener och nitrosaminer är cancerframkallande.  Det finns inga bevis för att rökning av filtercigaretter eller ”milda” cigaretter är mindre farliga när det gäller lungcancer.

Den tid det tar för lungcancer att utvecklas är lång, ofta efter 10-30 års exponering. Hos rökare uppstår tidigt cellförändringar (mutationer) i bronkslemhinnan även i avsaknad av luftvägssymtom. För kliniskt manifest lungcancer krävs många mutationer. Mutationer i slemhinnan hos rökare är ofta permanenta dvs de går inte tillbaka och innebär en livslång förhöjd risk för lungcancer i jämförelse med någon som aldrig varit rökare. Rökstopp medför dock en successivt minskad riskökning och efter 10-15 år är riskökningen minskad, men är fortfarande högre jämfört med en person som aldrig rökt.

Passiv rökning ökar även den risken för lungcancer.  Samhällsåtgärder mot rökning i offentliga miljöer är därför lätta att motivera inte bara för att de kan förhindra att barn och ungdom börjar röka, utan även för att skydda de som inte röker från en allvarlig hälsorisk.

Med förfinade metoder kan konstateras att aldrig-rökarens lungcancer inte är identisk med rökarens cancer, utan i större utsträckning kan vara tillgänglig för målriktad terapi.

Att sluta röka i samband med lungcancerdiagnos kan öka behandlingens effektivitet, minska risken för andra cancrar och öka chansen att överleva.

Cancerframkallande ämnen i tobaksrök är inte bara orsak till cancern utan kan också bidra till att cancern förvärras. Vid tidigt stadium av icke-småcellig lungcancer är fortsatt rökning kopplad till en ökad dödlighet och risk för återfall. I en studie visades att det rörde sig om en 5-årsöverlevnad på 33% för dem som fortsatte röka jämfört med 70 % efter rökstopp, dvs chansen att överleva i fem år fördubblades. Vid småcellig lungcancer (begränsad sjukdom) är det också mycket motiverat att sluta röka.

Att sluta röka är även associerat med förbättrad livskvalitet som exempelvis minskat illamående vid cytostatikabehandling. Att sluta röka minskar även risken att insjukna i andra tobaksassocierade sjukdomar – se ovan.

Sätt att sluta röka

För att hitta lokala rökavvänjare i olika delar av Sverige – ring Sluta-Röka-Linjen på 020–84 00 00.

För tobaksinformation: Tobaksfakta och Läkare mot tobak

Sluta-Röka-Linjen är en kostnadsfri resurs för enskilda rökare och för vården. Detta stöd går mycket väl att kombinera med klinikens/ vårdenhetens egna insatser.

Läkemedel kan göra rökstoppet mindre besvärligt och öka förutsättningarna att lyckas. Nikotinläkemedel, vareniklin (Champix) och bupropion (Zyban) har dokumenterad effekt, med vareniklin i topp. Kombinationen av beteendestöd och farmakologisk behandling är mest effektiv. Läkemedelsbehandling bör därför kombineras med rådgivning och stöd. Subventionen av nikotinfria rökavvänjningsläkemedel gäller endast för patienter som samtidigt får tillgång till motiverande stöd.

E-cigaretter är inget bra alternativ för den som vill sluta röka. De kan innehålla mer nikotin än en vanlig cigarett med negativa effekter på blodtryck och kärl. Kunskaperna om långtidseffekterna, av att andas in ångan, i luftrör och lungor saknas och ytterligare forskning behövs för att klargöra detta.